Var går gränsen mellan arbete och fritid? Behöver det ens finnas en sådan gräns? Och hur kan arbetskamrater och chefer hjälpas åt så att alla mår bra även om de har olika gränser? Arbetslivsforskaren Kristina Palm har tips som bygger på pågående forskning.
Tipsen kommer från Kristina Palm
Med smartphone och laptop blev det möjligt att sköta jobbet på alla möjliga platser och tider på dygnet. Det gränslösa jobbandet kan skapa stress och ohälsa – men också ge en frihet som känns bra.
Arbetslivsforskarna Kristina Palm, Ann Bergman och Calle Rosengren studerar hur anställda, deras familjer, chefer och personalansvariga i ett läkemedelsföretag, ett teknikföretag och ett industriprocessföretag hanterar de här utmaningarna.
Anställda har fått skriva dagbok om sitt digitala arbetsliv och utifrån dem har forskarna ringat in sju olika ”personas” som beskriver hur medarbetarna hanterar gränsen mellan arbete och fritid.
Forskarna har hittat sju olika strategier, personas, för att hantera gränsen mellan jobb och fritid:
– Personas kan användas som stöd för att börja prata om det gränslösa digitala arbetet på ett individplan. De hjälper till att få syn på vilka gränshanteringsstrategier som finns på arbetsplatsen. Vi brukar prata om att ”min digitala strategi blir din arbetsmiljö”. Med det som utgångspunkt blir det enklare att sluta ha sig själv som norm kring ett beteende, säger Kristina Palm.
Att sätta ord på normer och tillsammans komma överens om hur man ska vara tillgängliga för varandra ingår i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, enligt Kristina Palm.
Strategierna för gränsdragning formas av hur medarbetaren har det i livet i stort. Men det kan vara en känslig fråga för chefen att nysta i.
– Som chef kan man börja undersöka: Vad spelar jobbet för roll, vad spelar hemmasituationen för roll? Vi ser att arbetet och övriga livet hänger ihop. Arbetsgivaren har ett enormt ansvar, så varför kan han eller hon då inte också få förstå lite om vad som händer i övriga livet?
Även skyddsombud kan få insikter om arbetsmiljön genom att titta på digitala gränsdragningsstrategier, menar hon.
Kristina Palm har en preliminär analys av vad som verkligen avgör om människor ska må bra i långa loppet.
– De som väljer att separera arbete och fritid har ofta gjort ett mer medvetet val. De vill göra det för att uppleva en bättre hälsa och tillfredsställelse i livet, medan de som integrerar mer rullar på och inte gör lika medvetna val. Om arbetsmängden inte är så hög så upplever man att det är ganska oproblematiskt att vara tillgänglig för båda sfärerna.
Men när arbetsmängden går upp blir det mer problematiskt att integrera.
– Jag hävdar att det är mängden aktiviteter i båda sfärerna som är grunden för vad som händer sen. Om man har jättemycket på jobbet och samtidigt har småbarn, sjuka föräldrar och byter bostad, så kanske det inte funkar i längden. Då kan man inte säga att det är den digitala gränshanteringsstrategin som är grundproblematiken.
Forskningsprojektet heter Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv. Det bedrivs vid Karolinska Institutet, Karlstads universitet och Lunds universitet. Finansiär: AFA Försäkring