Sjuksköterskor - läkarnas osynliga IT-support
Vad gör vårdens IT-system med sjuksköterskornas jobb? Om det handlar ny forskning som kan bidra till bättre arbetsmiljö.
God användbarhet innebär att de digitala systemen är anpassade till människorna som ska använda dem och till arbetsuppgifterna.
Arbetsmiljön ska vara tillgänglig för så många som möjligt – så att alla har en rimlig chans att bidra. Tillgänglighet skapar förutsättningar för delaktighet i samhället.
Det gäller förstås även den digitala arbetsmiljön, som ska vara utformad för användarna och till arbetsuppgifterna. De digitala systemen ska vara logiska i relation till arbetsuppgifterna, lätta att förstå och hantera.
De digitala systemen ska ha god användbarhet i form och funktion. De ska inte belasta vårt tänkande och mentala processer som minne, uppmärksamhet, problemlösning eller beslutsfattande. Om de digitala systemen inte är utformade efter medarbetarna och deras arbetsuppgifter kan det i längden leda till fysisk och psykisk ohälsa.
Införande, utbildning och support ska också vara anpassade till hur medarbetarna jobbar.
I en god digital arbetsmiljö ger de digitala systemen tydlig nytta för användaren. Om de digitala systemen inte ger tydlig nytta kan de istället vara en tidskrävande påfrestning och skapa arbetsmiljöproblem.
God användbarhet innebär att systemen är
Bristande användbarhet innebär att det är
Belastningar på hjärnan och tänkandet kallas kognitiva belastningar. En enskild belastning är oftast inte något problem, men ju fler det blir desto mer tid och hjärnresurser går åt. Det kan skapa både frustration och stress.
En förutsättning för bra digital arbetsmiljö är att medarbetarna har rätt digital kompetens, vilket innebär att de:
Att kartlägga kompetens och planera utbildningsinsatser är grundläggande för att undvika stress. Nya medarbetare behöver få veta vilken kompetens som behövs och en introduktion till alla system, på samma sätt som de introduceras till allt annat. När ett nytt system införs behöver medarbetarna få stöd och utbildning. Oftast förstår de inte direkt vad som är nödvändigt att lära sig, utan de behöver arbeta i systemet en tid. Därför behövs återkommande utbildningstillfällen och möjlighet till repetition.
En digital skyddsrond är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Med skyddsronden kan ni också identifiera styrkor som ni vill bevara eller vidareutveckla.
Här finns artiklar om hur andra har arbetat med den digitala arbetsmiljön. Kanske är det något som kan ge er inspiration?
Vad gör vårdens IT-system med sjuksköterskornas jobb? Om det handlar ny forskning som kan bidra till bättre arbetsmiljö.
Var går gränsen mellan arbete och fritid? Behöver det ens finnas en sådan gräns? Och hur kan arbetskamrater och chefer hjälpas åt så att alla mår bra även om de har olika gränser? Arbetslivsforskaren Kristina Palm har tips som bygger på pågående forskning.