Anpassning till människan

God användbarhet innebär att de digitala systemen är anpassade till människorna som ska använda dem och till arbetsuppgifterna.

Medarbetare vid skrivbord i digital arbetsmiljö

Om anpassning till människan

Fungerar de digitala systemen för oss?

Arbetsmiljön ska vara tillgänglig för så många som möjligt – så att alla har en rimlig chans att bidra. Tillgänglighet skapar förutsättningar för delaktighet i samhället.

Det gäller förstås även den digitala arbetsmiljön, som ska vara utformad för användarna och till arbetsuppgifterna. De digitala systemen ska vara logiska i relation till arbetsuppgifterna, lätta att förstå och hantera.

De digitala systemen ska ha god användbarhet i form och funktion. De ska inte belasta vårt tänkande och mentala processer som minne, uppmärksamhet, problemlösning eller beslutsfattande. Om de digitala systemen inte är utformade efter medarbetarna och deras arbetsuppgifter kan det i längden leda till fysisk och psykisk ohälsa.

Införande, utbildning och support ska också vara anpassade till hur medarbetarna jobbar.

Film

”En viktig del i en god arbetsmiljö är att de digitala systemen är lätta att använda.”

Jonas Söderström, expert på digital arbetsmiljö, berättar hur digital arbetsmiljö ska vara anpassad till människan.

God digital arbetsmiljö

Är era digitala system anpassade till människorna som ska använda dem?

I en god digital arbetsmiljö ger de digitala systemen tydlig nytta för användaren. Om de digitala systemen inte ger tydlig nytta kan de istället vara en tidskrävande påfrestning och skapa arbetsmiljöproblem.

Ringdiagram över digital arbetsmiljö som belyser området Anpassning till människan. I mitten av diagrammet står det Anpassning till människan.

God användbarhet innebär att systemen är

  • enkla att använda
  • intuitivt utformade
  • lätta att hitta i
  • implementerade på ett bra sätt
  • anpassade till mobila enheter

Bristande användbarhet innebär att det är

  • många klick
  • svårt att få en överblick och hitta
  • onödigt många steg
  • otillräcklig utbildning
  • bristande anpassning till mobila enheter

Så påverkas vi

Många belastningar kan skapa stress

Belastningar på hjärnan och tänkandet kallas kognitiva belastningar. En enskild belastning är oftast inte något problem, men ju fler det blir desto mer tid och hjärnresurser går åt. Det kan skapa både frustration och stress.

Medarbetare håller i bärbar dator i digital arbetsmiljö

Kompetens och utbildning

Vad innebär digital kompetens?

En förutsättning för bra digital arbetsmiljö är att medarbetarna har rätt digital kompetens, vilket innebär att de:

  • förstår hur de digitala systemen fungerar
  • förstår vad de digitala systemen ska användas till
  • kan hantera systemen på rätt sätt
  • vet var och hur information lagras

Att kartlägga kompetens och planera utbildningsinsatser är grundläggande för att undvika stress. Nya medarbetare behöver få veta vilken kompetens som behövs och en introduktion till alla system, på samma sätt som de introduceras till allt annat. När ett nytt system införs behöver medarbetarna få stöd och utbildning. Oftast förstår de inte direkt vad som är nödvändigt att lära sig, utan de behöver arbeta i systemet en tid. Därför behövs återkommande utbildningstillfällen och möjlighet till repetition.

Jobba med digital arbetsmiljö

Gör en digital skyddsrond för anpassning till människan

En digital skyddsrond är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Med skyddsronden kan ni också identifiera styrkor som ni vill bevara eller vidareutveckla.