Sjuksköterskor - läkarnas osynliga IT-support
Vad gör vårdens IT-system med sjuksköterskornas jobb? Om det handlar ny forskning som kan bidra till bättre arbetsmiljö.
Här finns fördjupning och stöd för att vidareutveckla verksamheten eller förebygga risker i den digitala arbetsmiljön.
Medarbetarna behöver vara delaktiga för att säkerställa att den digitala arbetsmiljön blir ett stöd och inte ett hinder i det vardagliga arbetet. Det finns flera sätt att arbeta förebyggande med den digitala arbetsmiljön:
Ny teknik skapar nya möjligheter, men tekniken ska förstås samspela med verksamheten för att det ska finnas en poäng med den. En förändrad arbetssituation kan vara en drivkraft för nya tekniska lösningar, men ibland är det tvärtom: nya tekniska lösningar tvingar fram förändrade arbetssätt som inte är önskvärda.
Ifrågasätt syftet med systemet i första hand när det är för detaljstyrt eller kontrollerande. Oavsett anledningen till att ett system införts ska det naturligtvis fungera friktionsfritt för medarbetarna, men att göra systemet mer lättanvänt är inte alltid den bästa lösningen. Ett vanligt problem i den digitala arbetsmiljön är att digitala system installeras utan att tillföra tillräckligt med nytta. I vissa fall är det därför viktigare att fokusera på de bakomliggande värderingarna och drivkrafterna än att fokusera på att fixa detaljer i den tekniska lösningen.
När digitala system ska införas – börja med att klargöra de bästa lösningarna. Inled processen med att fundera över det digitala systemets syfte:
Underlätta identifieringen av tänkbara risker genom att sätta upp tydliga mål för användningen av det digitala systemet och gör rimliga bedömningar av fördelarna med det. För att säkerställa att det blir rätt lösning för er:
Många system är möjliga att konfigurera på en rad olika sätt. I det enklaste fallet kan det vara att anpassa systemets utseende efter verksamhetens profil, såsom färg eller form. Större system kan oftast anpassas på många andra sätt, men det kan krävas insatser av konsulter.
Beskriv de förväntade nyttorna på ett realistiskt och tydligt sätt för att beräkna om investeringarna verkligen innebär en effektivisering. I SKR:s Innovationsguiden finns stöd och metoder för att hitta rätt lösning för verksamhetens behov.
Om systemet inte går att byta ut eller anpassa efter verksamhetens behov, kan en möjlig åtgärd vara att förändra arbetssättet kopplade till systemet. Minimera antalet personer som använder systemet – förhoppningsvis kan verksamheten utse ett fåtal personer. Fördelen skulle vara att de få medarbetarna blir bättre tränade i att använda systemet och kan utföra uppgiften mer effektivt.
Att utföra riskbedömningar inför förändringar i verksamheten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskerna med en förändring, såsom ett nytt digitalt system, kan bedömas utifrån medarbetarnas kunskaper om verksamheten och kräver alltså inte detaljkunskaper om det nya systemet. När medarbetare är delaktiga i processen att välja nya system och utforma nya arbetsverktyg blir de nöjdare, samtidigt som supportkostnaderna minskar. Även indirekta kostnader i form av missnöje och ohälsa minskar.
Frågor vid planering av införandet av nytt digitalt system:
Prevent har stöttande checklistor för riskbedömning inför införandet av digitala system, samt checklistor för att ställa arbetsmiljökrav på upphandlingen.
Forskare har identifierat sju olika sätt att förhålla sig till hur vi är digitalt nåbara dygnet runt. Lägg 20 viktiga minuter på att identifiera och diskutera digitala gränsdragningar i din arbetsgrupp.
Här finns artiklar om hur andra har arbetat med den digitala arbetsmiljön. Kanske är det något som kan ge er inspiration?
Vad gör vårdens IT-system med sjuksköterskornas jobb? Om det handlar ny forskning som kan bidra till bättre arbetsmiljö.
Var går gränsen mellan arbete och fritid? Behöver det ens finnas en sådan gräns? Och hur kan arbetskamrater och chefer hjälpas åt så att alla mår bra även om de har olika gränser? Arbetslivsforskaren Kristina Palm har tips som bygger på pågående forskning.