
Sjuksköterskor - läkarnas osynliga IT-support
Vad gör vårdens IT-system med sjuksköterskornas jobb? Om det handlar ny forskning som kan bidra till bättre arbetsmiljö.
När vi människor påverkas av digitala system reagerar vi ofta emotionellt, i olika omfattning. Negativ belastning kan motverkas genom att matcha krav och resurser och att det finns möjlighet att återhämta sig.
Om den digitala arbetsmiljön har brister kan vi påverkas negativt – på flera sätt.
Belastningar på hjärnan och tänkandet kallas kognitiva belastningar. Den här typen av belastning är typisk inom digital arbetsmiljö. Digitala system som inte fungerar tekniskt eller inte är anpassade till arbetsuppgiften och den som ska utföra arbetet kan orsaka avbrott i tankebanan, stress och frustration eller rädsla för att göra fel. I värsta fall kan det leda till att medarbetarna känner sig otillräckliga.
Här finns exempel på belastningar av olika slag som kan uppstå i den digitala arbetsmiljön.
Vi påverkas alltså både kognitivt, socialt och fysiskt av de digitala systemen och om påverkan upplevs som negativ blir det totalt sett en belastning för individen. Varje enskild påverkan behöver inte vara ett problem men när den totala belastningen blir för stor i kombination med för liten möjlighet till återhämtning kan det skapa både trötthet, frustration och stress. Det går alltså inte att titta på en isolerad händelse eller ett isolerat system. Omgivningen och andra livshändelser spelar också roll. En viktig del är hur dagen eller veckan i sin helhet ser ut.
Om det finns tid för återhämtning kan belastningen vara ganska hög vissa perioder utan att det blir ett problem.
Krav är en naturlig del av arbetet och är i sig inte skadligt. Krav kan vara både stimulerande och positiva och bidra till att skapa mening i arbetet. Men om kraven överstiger de resurser som finns, så ökar risken för ohälsa och stress. Därför är det viktigt att de digitala systemen ger stöd och inte uppfattas som en belastning i arbetet.
Möt kraven som finns i arbetet med rätt resurser. Resurser likställs ofta med bemanning och ekonomi, men handlar också om digitala verktyg. Vid hantering av fysiska krav kan resurser till exempel vara ett hjälpmedel eller möjligheten att rotera vid arbetsstationer för att minska monotona rörelser. För att få kontroll kan utbildning i de digitala systemen vara en väg fram, och socialt stöd i det här sammanhanget handlar exempelvis om att ha kollegor att fråga, en bra support att ringa till.
Om det finns tillräckliga resurser kan de fungera som ett slags buffert om arbetsbelastningen ökar under en period.
För att människor ska må bra behöver de kunna påverka sin arbetssituation. Det kan betyda kontroll över hur arbetet ska utföras, när det ska utföras, var och i vilken ordning det ska utföras. Känslan att ha kontroll minskar osäkerhet.
Vill ni veta mer? I Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen finns kunskaper, film och stöd för att skapa balans mellan krav och resurser på er arbetsplats!
När de digitala systemen inte fungerar som det är tänkt uppstår stress. Därför är det bra att ni som grupp får prata om hur ni kan hantera den stressen.
Med Stressdialogen får ni stöd i att prata om vad som orsakar stress på jobbet och hur man kan förebygga osund stress. Verktyget kan användas på arbetsplatsträffar eller liknande möten.
Här hittar ni alla aktiviteter som Digi-ronden erbjuder: två dialogstartare där ni pratar om er digitala arbetsmiljö och om att hantera gränser mellan arbete och fritid, digitala skyddsronder och stöd för att ta fram en handlingsplan. Lycka till!
Här finns artiklar om hur andra har arbetat med den digitala arbetsmiljön. Kanske är det något som kan ge er inspiration?
Vad gör vårdens IT-system med sjuksköterskornas jobb? Om det handlar ny forskning som kan bidra till bättre arbetsmiljö.
Var går gränsen mellan arbete och fritid? Behöver det ens finnas en sådan gräns? Och hur kan arbetskamrater och chefer hjälpas åt så att alla mår bra även om de har olika gränser? Arbetslivsforskaren Kristina Palm har tips som bygger på pågående forskning.